Torsdag.

I måndags låg Ellie på mage och så hade hon puttat sig baklänges till hon kom till en vägg. Då använde hon väggen till att trycka sig upp i krypställning och så stog hon där och gungade, jag tyckte hon var jätteduktig såklart. När vi ett par timmar senare är på babycafé och hon ligger på mage där på en filt så gör hon det igen! Fast denna gången utan en vägg som hon tar spjärn mot. Hon gjorde det hur många gånger som helst och såg jättetsolt ut. Alla de andra mammorna berömde min duktiga tös och jag kände mig alldeles rörd i mammahjärtat. Så nu ställer hon sig så så fort hon får chansen. Fast det är lite svårt hemma på trägolvet så hon får ligga på mattan i vardagsrummet. Duktiga lilla Ellie.

Igår var Ellie på 6-månaderskontroll. Hon fick en ok-stämpel i rumpan. Eller ja, doktorn sa faktisk att hon var onormalt normal och barnsjuksköterskan sa att hon var alldeles perfekt. Så jag är supernöjd!

Nu kommer Necmiye alldeles strax och då ska vi skriva kompletteringar på två av våra arbeten. Hennes lilla tös Ida kommer också och leker med Ellie under tiden. :) Ska bli skönt att få kopletteringarna gjorda och inskickade så har jag bara ett arbete kvar som egentligen ska in i januari men jag tänkte försöka ha det klart innan jul så att jag verkligen kan fira jul och bara ta det lungt sen! Jag tror inte det ska vara några problem att få det fixat. :)

Hittade en söt dikt innan:

Det är som ett mirakel
när ett barn har blivit fött.
- ut kom en liten mänska
som ingen förut mött!

Ett spädbarn är så vackert
och dess doft helt underbar.
Och det är nåt visst med blicken
som är sällsamt vis och klar.

Från den stund man tar emot det
blir inget mer detsamma.
För ett barn förändrar livet
för sin pappa och sin mamma.

Ett sånt hav av ömsint kärlek
som plötsligt väller fram
för detta lilla under
som ännu vägs i gram.